Nils Bus är på väg till Magasinet. I Magasinet finns allt man behöver. Det är som ett stort varuhus. Idag har mamma sagt till Nils att hämta göteborgssill. Är sillen slut ska han fråga efter grisfötter. Sillen och grisfötterna ligger i stora saltkar. Ibland är de gröna av saltet. Katten Jeppelina hoppas att hon ska fånga en fet mus i Magasinet.
Kling! Klang! Varje morgon klockan fyra slår Alunbrukets vällingklocka. Före arbetet ska alla samlas till morgonbön i Pannehuset. Familjen Bus har bråttom. Pappa Per och Bengta är snabbast. Mamma Boel bär lille Anders. Nils och Olof sinkas av sömnige Håkan. Den som kommer för sent får böta 2 öre. En vuxen arbetare tjänar 32 öre om dagen.
I Stora Brottet bryts alunskiffer. Här ska Nils Bus hämta krossad skiffer till fyrplatsen. Pappa Per och de andra arbetarna bryter loss stora block som faller ner i brottet. Blocken hamras sönder till små skärvor av Nils småsyskon Bengta och Olof. De kallas för materiebarn och arbetar nio timmar varje dag. På rasten äter de saltad grisfot med bröd.
Det är en kall sommarnatt i Alunbruket. Nils Bus har släpat fram ris till fyrplatsen där fyrbötarna rostar alunskiffer. Nu får han inte somna. Nils Bus ska vakta fyren. Fyren får aldrig slockna. Det värsta som kan hända är om det börjar regna. Släcks fyren kan man inte använda alunskiffret och måste börja om igen. Men i natt syns inga regnmoln på himlen.
När alunskiffret var färdigrostat fick Nils Bus köra det i en kärra till Karstället. Här fick skiffret ligga i vatten tills det bildats en kraftig lut. När luten var klar släpptes den ut i en ränna till Pannehuset där luten skulle kokas ner till alun. Fotot är taget i början av 1900-talet. Men det är fortfarande en Nils Bus som arbetar på bruket. Mannen som tittar rakt på dig heter Nils Nilsson Bus.
Idag är Nils Bus en kärrepojke. Runt om i Alunbruket ligger röda slagghögar. När skiffern lutats färdig i ett karställe skyfflar Nils Bus upp slaggen på kärran och kör den till högen. Det var mest pojkar och kvinnor som fick göra det jobbet. Slagghögarna växte sig allt högre för varje år. För att få upp kärran med slaggen fick man köra i en slinga runt högen.
Nils Bus står i en lutho. Han rensar pipstocken, rännan som leder luten ner till Pannehuset. Det blir ofta stopp i rännan. Nils Bus rensar med en rännekäpp som är gjord av hassel och 24 meter lång. När Christina Piper kör förbi med sitt fyrspann måste Nils Bus ta av sig mössan och bocka djupt. Christina Piper är grevinna och ägare till Alunbruket.
Nils Bus går ofta till Pannehuset om vintern. Där kan han värma sig. Nils Bus drömmer om att bli pannemästare, precis som sin farbror. Det är det högsta man kan bli på Alunbruket. I Pannehuset kokas luten ner till alun i 22 fyrkantiga blylådor. Pannesvennarna eldar dygnet runt för att vattnet ska kokas bort ur luten. Först då kan alunkristallerna bildas.
Nils Bus är lite mallig. Han ska ringa till rast i Alunbrukets stora vällingklocka. Det är ett viktigt uppdrag. På 1700-talet är det bara rika människor som har råd med klocka. På Alunbruket talar vällingklockan om vad klockan är. Den ringer sex gånger om dagen. När det är tid att gå till morgonbön, börja arbeta, hålla rast, och när arbetet är slut för dagen.
Nils Bus är i Packhuset. Här packas alunkristallerna i tunnor. De vita kristallerna ser ut som sockerbitar som har klumpat ihop sig. Ett kilo alun kostar 530 kronor i dagens pengar. En tunna innehåller 147 kg. Var fjortonde dag skeppas femtio tunnor iväg till Lübeck i Tyskland. Där används alunet i fabriker som färgar tyger, garn och garvar skinn.
Alunbruket brinner! Nils Bus kamrat Jacob Nilsson har lekt med en gammal nyckel som han gjort om till bössa och laddat med svartkrut. En gnista sätter fyr på ett halmtak och elden sprider sig snabbt. Elva hus brinner upp. Detta hände på en söndag och nästan alla var i kyrkan. Nils Bus säger att han inte var med och lekte med nyckelbössan. Vad tror du?
Nils Bus är orolig för sin kamrat Jacob Nilsson. Vilket straff ska Jacob få? Alunbrukets domstol är samlad utanför Tingshuset. Domaren säger att Jacob Nilsson är skyldig. Det var en gnista från Jacobs nyckelbössa som ledde till att elva hus brann upp i Alunbruket. Jacob döms till spöstraff. Hans pappa ska dela ut straffet: piskning med björkris på bar hud.
I Alunbrukets skola lär sig flickor och pojkar att räkna och läsa. Nils Bus tycker det är roligt att räkna. Det finns bara en bok i skolan. Det heter katekesen. Den lär ut kristendomen. Nils Bus tycker katekesen är svår och tråkig. Han läser högt ”Fader vår som är i himlen”. Nästa gång får han inte titta i boken. Allt i katekesen måste man lära sig utantill.
Nils Bus är på vedplatsen. Dit kommer kärror från alla håll lastade med trästockar. När de huggits upp ska de eldas med under blypannorna. Nils Bus hjälper pannesvennarna att rulla in veden i Pannehuset. Tänk dig en mur som är en meter hög och lika bred, och 150 meter lång. Så mycket ved eldas upp varje dag. Snart finns det ingen skog kvar kring Alunbruket.
Nils Bus är i smedjan. Han ska hämta fönsterhaspar till sin far. Två smeder arbetar i smedjan. Där tillverkas spadar, släggor, hammare och alla verktyg som behövs i Alunbruket. Smeden som gör mindre saker, som nycklar och fönsterhaspar, kallas för klensmed. Kamraten Jacob är också i smedjan. Jacob får hjälp att göra om en gammal järnnyckel till leksaksbössa.
Ibland är Nils Bus mamma rädd och orolig. Vad ska hända om jag blir ensam en dag och inte orkar arbeta längre? säger hon. Då tröstar Nils Bus sin mamma och säga att han ska ta hand om henne. Hospitalet stod klart 1753 för kvinnor som slitit hela sitt liv i Alunbruket och behövde vila på ålderns höst. Kanske Nils Bus mamma också fick en säng på Hospitalet?
Här bor Nils Bus! Flera familjer delar på det långa huset. Nils, mamma Boel, pappa Per och småsyskonen Bengta, Olof, Håkan och Anders bor i ett enda rum. Pappa Per har själv varit med och byggt huset. Men det är Alunbruket som äger deras hem. En dag kommer Alunbruket att ta tillbaka huset och låta en annan arbetarfamilj bo där.
