Stina Pipers brev till fadern Carl Fredrik Piper upphittades i Christinehofs slottsarkiv för några år sedan och har översatts till modern svenska av Britt Paulson med kollegor i Ängelholms släktforskare.
Breven har skrivits under sex år, från 1757 till 1763. Vi vet inte hur många brev som utväxlats mellan dotter och far under perioden, och några svarsbrev från Carl Fredrik Piper har inte upphittats i arkivet.
När breven författas befinner sig Stina Piper i Stockholm eller på något av godsen som ingår i det Braheska fideikommisset, som Skokloster och Rydboholm. Stina blev 1756 änka efter Erik Brahe under dramatiska former, endast 22 år gammal. Carl Fredrik har lämnat Stockholm 1754 och bosatt sig på det piperska godset Krageholm, norr om Ystad.
När första brevet skrivs har Stina varit änka i ett år, sonen Magnus Brahe som föddes kort efter makens avrättning har börjat ta sina första stapplande steg och hon brottas med ensamhet och dålig hälsa.
Brevet från 27 juni 1758, två år efter makens död, vittnar särskilt om hennes svåra psykiska situation, hur traumatiserad hon är av makens död.
Stina försäkrar ofta sin kärlek till fadern, och hur mycket hans stöd betyder, men allt är inte problem och dålig hälsa, ibland lyser affärskvinnan Stina igenom, hon har fått Skarhult utanför Eslöv som änkegods och är insatt i dess skötsel och ekonomi. Att hon börjat delta livligt i Stockholms nöjesliv kring hovet ges inget större utrymme i breven till fadern.
Hösten 1761 nämns kusinen Carl Ribbing i ett brev. Stina uttrycker sin oro över vad han ska leva på om han får avsked från det militära.
Troligen inleds deras förhållande vid den här tiden.
Parets dotter Mariana föds 1762, och under det året finns inga brev bevarade mellan Stina och hennes far.
I breven från 1763 förstår man mellan raderna att något har hänt. Stina ber om förlåt och anger anledningen till sin tystnad med svåra plågor och sjukdomar. Sedan blir det inga fler brev mellan dotter och far, i alla fall inte som vi har kännedom om.
Professor Olof Acrel (ibland Ackrell) förekommer i breven från 1763 (sidan om familjens gamle läkare Rosén). Professor Olof Acrel är den tidens mest kände läkare och pionjärkirurg, är dessutom ansvarig för Allmänna Barnhuset (dit barn födda utom äktenskapet kunde lämnas).
Intressant i sammanhanget är att Stina i ett brev från 1760 berättar för sin far att hon tagit till sig en torparflicka så att sonen Magnus inte ska vara så ensam. Stina tror att flickan är Magnus styvsyster, en så kallat oäkta dotter till hennes döde make Erik Brahe vars situation hon börjat ömma för.
1768 och 1769 föds två barn till i relationen mellan Stina Piper och Carl Ribbing, Carl och Amelie. Carl Ribbing tar hand om de båda barnen som ges efternamnet Carlstedt, och efter dennes död 1773, träder brodern Johan Ribbing in som fosterförälder.
Fadern Carl Fredrik dör 1770.
Stina Piper gifter om sig med Ulrik Scheffer 1773, 39 år gammal.
Hon får inga fler barn.
Lyssna när vi högläser ur Stina Pipers brev till sin käre far under perioden 1757-63. Tryck på den röda spelarknappen och lyssna. Nedanför filmerna finner du bilder på breven och längre ner även länkar till översättning av breven i pdf-format.
Ett av Stinas brev i original skrivet 26 augusti 1760 från Skokloster som vi fann i Christinehofs slottsarkiv.
Här kan du läsa brevens översättningar från 1700-tals svenska till modern svenska.
