Hedvig Charlotta Nordenflycht, 1718-1763.
Hedvig Charlotta Nordenflycht föddes den 28 november 1718 i Stockholm, som yngsta barnet av fem i familjen. Pappan hette först Adersson Nordbohm, men adlades när Hedvig Charlotta var nio år, och tilldelades då namnet Nordenflycht.
Hedvig Charlotta var en framåt unge som kunde läsa innan hon fyllt 5 år. Kanske var det därför föräldrarna lät henne studera trots att det var ovanligt att flickor fick göra det på den tiden.
Osynlig ruta
Hedvig Charlotta blev tidigt intresserad av litteratur. Hon har beskrivit hur hon gömde böcker under broderibågen eller knyppeldynan, för att kunna läsa även när hon förväntades ägna sig åt sysslor som ansågs mer passande Illustration av ung Hedvig Charlotta Nordenflykt med kläder i grönt och rosa, och rosa band som går igen i håretför flickor då. Hon blev medveten om hur kvinnor nedvärderades intellektuellt, vilket hon genom hela sitt liv skulle protestera mot.
När Hedvig Charlotta var 13 år flyttade familjen till sitt bruk Viby utanför Uppsala. Så småningom gifte sig Hedvig Charlotta med en präst, som hon hade ett mycket kärleksfullt äktenskap med. De bosatte sig i Karlskrona, där han fått arbete. Men äktenskapet varade bara i några månader, för efter en kort tids sjukdom dog mannen.
Omslag till böckerna Den Sörgande Turtur-Dufwan och Qweinligit TankespelDet var inte den första bok hon skrev, men det var i sorgen efter sin man som Hedvig Charlotta Nordenflycht 1743 gav ut diktboken Den Sörgande Turtur-Dufwan, eller Åtskilliga bedröfweliga Sånger, Under Wackra Melodier sammansatte och Samlade af en Medlidande Åhörare. Hon blev snabbt en berömd diktare. Tillsammans med en statlig pension som hon ansökt om och beviljats av kungen kunde hon försörja sig på sitt författarskap. I och med att hon var änka, och änkor var de enda kvinnor som var myndiga då, hade hon rätt att ansvara för sin egen ekonomi. Periodvis försörjde hon dessutom sin mamma och sin syster.
Under sex år, 1744-1750, gav Hedvig Charlotta ut Qwinligit Tankespel i fyra delar, där hon kommenterade samtida debatter Porträtt i tunn guldram av Hedvig Charlotta Nordenflycht som lite äldreom politik, filosofi och religion. I dikten Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett 1741 och ännu mera tjugo år senare i boken Fruentimrets försvar, Emot J. J. Rousseau, Medborgare I Genève, 1761, tog hon också upp frågor om kvinnors rättigheter. Hon ansåg att flickor borde ha rätt att få studera, att kvinnor var minst lika smarta som män, och att kvinnor och män borde ha samma rättigheter i både äktenskap och samhälle.
Osynlig ruta
Ingenstans står det något om att hon hade stöd av sin omgivning i sina åsikter om kvinnors rätt, så vi kan ju undra hur hon orkade stå på sig. Men kanske fanns det fler kvinnor som tyckte som hon ändå, för hon har dedikerat några av böckerna till olika kvinnor.
Hedvig Charlotta Nordenflycht fick stor betydelse. Hon var inte bara en viktig författare, hon var också en tänkare som var beundrad under sin tid och som hade stor påverkan både på debatten och folks tankar.
1753 blev hon som enda kvinna invald som medlem i Tankebyggareorden, som anses som det första organiserade litterära sällskapet i Sverige. Den var mycket aktiv, de sågs varje vecka, och Hedvig Charlotta Nordenflycht hörde till de mest tongivande. Hon var också värdinna för en litterär salong. Men när hon dog föll Tankebyggareorden samman.
Hedvig Charlotta Nordenflycht dog den 29 juli 1763, 44 år gammal, på sin egen gård Lugnet nära Skokloster. Det gick falska rykten om att dödsfallet var en följd av att hon försökt dränka sig på grund av olycklig kärlek, men i själva verket dog hon av invärtes sjukdom, troligen cancer.
Mer information om Hedvig Charlotta Nordenflycht
Utställningen Tysta följeslagare har möjliggjorts genom ett bidrag från Sparbanksstiftelsen Färs och Frosta.
